Estrids bokklubb

PEDAGOGISKT MATERIAL TILL LAURA RUOHONENS AVSNITT

Här hittar du förslag på diskussion och aktiviteter som du kan göra i klass i samband med att ni ser avsnittet då Laura Ruohonenär gäst i Estrids Bokklubb. Ha gärna Lauras böcker Havsodjur och Zoologipoesi tillgängliga.
Uppgifterna är indelade i tre nivåer:

lätt
medel
svår

(lätt)

Laura berättar för Isa att på teatern kan hon be om något, t.ex. en självstyrande kaka eller ett berg, och så fixar någon det åt henne. Men hur skulle en självstyrande kaka kunna se ut? Hur skulle den fungera? Gör en ritning på en självstyrande kaka.

(lätt – medel)

I avsnittet har Laura på sig en gammal rock som hon fått från Nationalteatern. Samla ihop gamla kläder. Alla kan ta med sig något plagg hemifrån. Det kan till exempel vara en hatt, ett par skor, en rock eller ett förkläde. Lägg alla i en hög så får alla välja varsitt plagg. Ta på er plaggen. Känn på dem, lukta på dem, fundera på hur de känns att ha på sig. Vad har plaggen varit med om? Skriv en berättelse om en person som haft på sig plagget. Hitta på!

(medel)

I boken ”Havsodjur” finns olika påhittade djur. Man kan kombinera huvudena, kroppen och bakdelarna på olika sätt så man får nya djur. Gör gemensamma fantasidjur genom att vika ett papper i tre delar. På den första delen ritar alla varsitt djurhuvud. Vik undan bilden så nästa person inte ser, men låt halsen synas lite så hen vet var bilden ska fortsätta. Skicka vidare pappret till nästa person, som ritar en djurkropp. Vik undan så att nästa inte ser, men låt lite sticka fram så den sista personen vet var hen ska fortsätta. Den sista ritar ben eller bakdel. Den som ritat huvudet får tillbaka bilden och vecklar ut så hen ser hela sitt djur. Nu får alla hitta på ett namn till sitt fantasidjur. Om ni vill kan ni inspireras av latinska namn. Gör också en påhittad faktaruta till djuret.

(medel – svår)

Laura berättar att hon dagen innan, när hennes hjärna var trött tänkte att hon inte har en hypotalamus (en viktig del av hjärnan, som bland annat sköter kroppstemperatur och sömn) utan en höpötalamus (höpö=att överdriva något, inte tala sanning: ”Du är helt höpö” på finska). Hon kom också på att man kunde ha en hupitalamus (hupi=glädje, att ha kul på finska). Hitta på egna kroppsdelar. Du kan byta ut en del av namnet på en kroppsdel eller sätta till ett ord, t.ex. monsterarm. Hur skulle kroppsdelen se ut? Rita och gör en tankekarta.

(svår)

Boken ”Zoologipoesi” består av dikter om olika djur. Dikterna utgår från fakta om djuren, som man också kan läsa i boken. Gör egna djurdikter. Välj först varsitt djur, och läs fakta om dem. Fanns det spännande eller oväntad fakta? Hur tror du djuret känner sig, med tanke på det du läst om det? Något djur känner sig kanske blygt, ett annat stolt. Utgå från djurets känslor och miljön djuret finns i när du skriver dikten.

PEDAGOGISKT MATERIAL TILL KRISTINA SIGUNSDOTTERS AVSNITT

Här hittar du förslag på diskussion och aktiviteter som du kan göra i klass i samband med att ni ser avsnittet då Kristina Sigunsdotter är gäst i Estrids Bokklubb. Ha gärna Kristinas böcker om Humlan Hansson, samt bilderboken ”Landet som icke är”, som Kristina gjort tillsammans med Clara Dackenberg, tillgängliga.

Uppgifterna är indelade i tre nivåer:
lätt
medel
svår

(lätt)

Kristina berättar för Frank att i en teaterpjäs som hon skrev manus till så fanns det en voodoo-sparv, och att den kokade barn i en stor gryta. Hur skulle en voodoo-sparv kunna se ut? Rita! Rita också grytan med barn. Vad säger/tänker barnen? Gör pratbubblor och tankebubblor.

(lätt)

Kristina berättar att när hon vann Augustpriset så blev hon så glad att hon skrek. Har du någon gång blivit så glad att du skrikit? Man kan skrika av flera olika orsaker. Avsluta följande meningar:
Jag blir så glad att jag skriker när …Jag blir så arg att jag skriker när …Jag blir så rädd att jag skriker när …Jag blir så besviken att jag skriker när …
Kommer du på fler saker som kan få dig att skrika?
(medel – svår)Kristinas första bok om Humlan Hansson handlar bland annat om att förlora sin bästa vän. Vet du hur det känns att förlora en nära vän? Om inte, hur tror du att det skulle kännas? Skriv ner alla ord du kommer på. Gör en dikt om att förlora en vän, utgående från dina ord.

(medel – svår)

Kristina berättar att hon har massvis av hemligheter, och att många av hemligheterna i boken ”Humlan Hanssons hemligheter” är hennes egna hemligheter. Ett av Humlan Hanssons problem i boken är att kompisen Nour, som har nya bästisar, känner till så många av hennes hemligheter. Diskutera följande frågor med en eller flera klasskamrater:
Varför kan det vara besvärligt om en kompis man slutar vara vän med känner till ens hemligheter?
Hur ska man göra om man är rädd att en kompis ska avslöja ens hemligheter?
Vad gör man om ens kompis har avslöjat ens hemlighet?
Finns det hemligheter man får berätta vidare?
Finns det hemligheter man helst ska berätta vidare?

(svår)

Boken ”Landet som icke är” har Kristina gjort tillsammans med illustratören Clara Dackenberg. Den utgår från dikten med samma namn, som är skriven av Edith Södergran. Men i Kristinas och Claras bok har dikten blivit en berättelse. Välj en dikt som du tycker om, eller som intresserar dig. Ifall du inte har någon favoritdikt kan du bläddra i några diktantologier. Läs dikten några gånger och fundera på vad den handlar om, eller vad som kunde ha varit utgångspunkt för dikten. Skriv en text inspirerad av dikten. Din text får gärna heta samma sak som dikten, eller så kan du välja ett eller flera ord ur dikten som namn.

PEDAGOGISKT MATERIAL TILL TUUTIKKI TOLONENS AVSNITT

Här hittar du förslag på diskussion och aktiviteter som du kan göra i klass i samband med att ni ser avsnittet då Tuutikki Tolonen är gäst i Estrids Bokklubb. Ha gärna någon av Tuutikkis böcker om Monsternannyn tillgängliga.
Uppgifterna är indelade i tre nivåer:

lätt
medel
svår

(lätt)

Tuutikki har skrivit flera böcker om Mörkövahti. Mörkö är finska, och betyder troll eller monster. Alla får rita en egen ”mörkö”. Skriv lappar till tre burkar. På lapparna i den första burken skriver ni ord som beskriver utseende, på lapparna till den andra burken skriver ni ord som beskriver egenskaper och på lapparna till den tredje burken skriver ni ord som kan vara ägodelar. Alla drar en lapp från varje burk och ritar en ”mörkö” utgående från orden. Hitta också på namn till er ”mörkö”.

(lätt – medel)

Tuutikki berättar att hon fick idén till Mörkövahti när hennes son sa till henne att han hört på radion att alla mammor i Finland ska lämna sitt hem och ersättas av monster. Skriv en berättelse om vad som händer när du vaknar en morgon och en förälder har ersatts med ett monster. Ifall ni gjort föregående uppgift kan ni använda er ”mörkö” i den här uppgiften.

(medel)

Tuutikki berättar att författaryrket inte var hennes första drömyrke som barn. Mest av allt ville hon bli pensionär, för de verkade ha det så lugnt och skönt, de fick vara hemma hela dagarna och läsa hur mycket de ville. Rita en serie om en dag i ditt sköna liv som pensionär!

(medel – svår)

Tuutikki har arbetat som journalist på tidningen Vinski, som var en litteraturtidning för barn. Gör en egen litteraturtidning i klassen. Ni kan skriva bokrecensioner, texter om olika favoritkaraktärer, ge boktips, skriva egna texter inspirerade av andras böcker, göra illustrationer till berättelser och, om ni har möjlighet, intervjua författare, illustratörer, bibliotekarier, personer som jobbar i bokhandel eller andra som arbetar med böcker. Ni kan också tipsa om olika ordkonstuppgifter!

(svår)

Frank frågar Tuutikki hur hon förbereder sig för att skriva spännande berättelser, och Tuutikki berättar att hon redan länge samlat på berättelser där folk varit med om något oförklarligt, spännande eller konstigt. Har du varit med om något oförklarligt, eller har du hört om någon som varit med om något oförklarligt? Skriv en berättelse!
Ifall du inte varit med om något så kan du skriva en berättelse där någon är med om något av följande:
Oförklarliga steg
Dörrar eller lådor som öppnas av sig själv
En skugga som skymtar förbi utan att någon annan är i rummet
Oförklarliga vinddrag
Lampor som tänds eller släcks av sig själv

PEDAGOGISKT MATERIAL TILL KATJA BARGUMS AVSNITT

Här hittar du förslag på diskussion och aktiviteter som du kan göra i klass i samband med att ni ser avsnittet då Katja Bargum är gäst i Estrids Bokklubb. Ha gärna Katjas bok Myrornas rekordbok tillgänglig.
Uppgifterna är indelade i tre nivåer:
lätt
medel
svår

(lätt)

Katja berättar att myror är väldigt bra på att samarbeta. Vilka saker är lättare att göra när man samarbetar? Ni kan öva er på samarbete genom att göra olika geometriska former och bokstäver i små grupper. Testa först att göra en bokstav eller form av din kropp, ensam. Pröva sedan att göra samma form tillsammans med andra. Ni kan också testa samarbetets fördelar på andra sätt, t.ex. genom att testa bära en tung sak ensam från ena ändan av rummet och jämför med att bära tillsammans eller skicka vidare från person till person i en kö genom rummet.

(lätt)

Vet du hur det ser ut inne i en myrstack? I myrstacken finns många gångar, och kamrar som har olika funktion. I någon kammare finns ägg, larver och puppor och i en annan förvarar de sin mat. Gör en egen myrstack i klassen. Ni kan rita upp konturerna av en eller flera stackar på ett stort papper, eller tejpa ihop flera papper. Alla elever har hand om varsin kammare, eller har hand om en kammare i par. Vad gör myrorna i kammaren? Det behöver inte vara sanningsenligt – ni får fantisera! Rita en kammare i passande storlek (alla kammare ska rymmas i stacken/stackarna). Klipp ut och limma fast i stacken. Rita gångar mellan kamrarna.

(medel)

Katjas bok handlar om olika myrrekord, och berättar att det myrorna är allra bäst på är att samarbeta. Ta reda på vilka andra djur som är riktigt bra på något, eller kanske riktigt dåliga på något. Gör en lista på tio djur som har något rekord!

(medel-svårt)

Katja berättar att myrhanen är latast av alla myror. Den lever ett kort men lyxigt liv. Rita en serie om en myrhanes lata, lyxiga liv. Allt som händer i serien behöver inte vara sant! Några tips när ni gör serier:– Skissa, alltså planera, först din serie innan du ritar slutversionen. Så vet du vad som ryms i rutorna.– Skriv texten först och rita pratbubblan efter, så vet du säkert att all text ryms.– Använd olika bildutsnitt: närbild, halvbild, helbild, miljöbild.– Myran behöver inte se verklighetstrogen ut. Ögonbryn och mun är till exempel väldigt bra för att visa olika miner, även om en riktig myra inte har ögonbryn och munnen inte är särskilt tydlig.

(svår)

Frank frågar Katja vad hon tror att myrorna skulle berätta om människorna, ifall de skrev en bok. Vad tror du att en myra skulle berätta om dig? Vad i ditt liv skulle en myra tycka att var spännande, roligt eller knasigt? Skriv en berättelse om dig själv, sedd ur en myras perspektiv.